Jag saknar er...

Men det är lite mycket för fru Lindén nu. Jag återkommer snart, snart med lite nytt. En del jag inte visat här ännu. Dock befinner jag mig i värsta scrapsvackan för tillfället. Tar en sväng till scrapbordet, suckar och går därifrån. Jättetrist.

Jag känner mig själv så jag vet att det enda som hjälper är att tvinga mig själv att scrappa. Så lossnar det efter en några gånger. Men det är just det där med att tvinga mig själv som tar emot.

Vad gör ni när ni har scrapsvackor?

Tur man har ett platt litet tryne att pussa på.